Storytelling

Hämtat från Storytellers.se (del av kursmaterial från Storytelling vid Högskolan i Kalmar).

Har du några tips man ska tänka på när man vill samla på sig några stories?

Det här är ju på sätt och vis en hel vetenskap. Men så mycket kan jag... storydramaturgin skiljer sig från faktaberättande, journalistik och rapporteri. Du bör veta vad du letar efter när du börjar skörda. Du vill att berättelserna ska kunna sättas i arbete och göra nytta i arbetet att ladda varumärket och skicka mervärden med varor och tjänster.

• Sök händelser som berättar något viktigt
• Sätt scenen
• Berätta i bilder
• Befolka
• Var emotionell
• Skippa siffror och artigheter
• Tro på det du berättar
• Tala sanning eller åtminstone vad du tror är sant
• Bygg dramaturgi med tydligt (tydliga) klimax med skillnad före och efter klimax.

Hur lär man sig att berätta?

Det är inte själva berättandet som... ...är det svåra i Corporate Storytelling. Alla människor kan ju berätta. Det gör vi med våra vänner, med vår familj, med vår arbetskamrater. Det är ju, så att säga, själva grundförutsättningen, nästan definitionen i att vara människa. Jag blir lite tveksam när jag hör konstnärer, artister och scenberättare säga att de kan hjälpa företag med Corporate Storytelling. Jag har träffat människor från företag och organisationer som blivit besvikna när de anlitat scenberättare eftersom det blev något helt annat de hade tänkt sig. De var inte ute efter att tränas i scenberättande. Det viktigaste med Corporate Storytelling blir alltså ingångsfrågan om vilka berättelser vi ska söka efter, skörda och sätta i arbete. Detta kräver en strategisk kommunikationsdiskussion för företaget och organisationen.

Sen ska berättelsen förstås rensas och bearbetas dramaturgiskt innan den börjar berättas. Det gäller därför att den som berättar tror på meningen med berättelsen och tycker att den är viktig. Annars blir det inte trovärdigt. Trovärdigheten handlar alltså inte i första hand om hur man står, hur man andas eller hur man håller sina händer. Det kan till och med vara så att en alltför drillad berättare drar uppmärksamheten från storyn till sig själv och av bara farten hämmar andra att föra storyn vidare. Så det är inte en artist du ska söka om du vill satsa på storytelling i ditt företag eller din organisation. Det är en partner som läst på din verksamhet och förstår företagandets villkor. En som tillsammans med dig kan leta efter de berättelser som ni har mest nytta av för att nå framgång i organisationen och på marknaden. Konstigare är det inte.

Vad har man för nytta av historiska berättelser?

Jag ser två huvudsakliga sätt att använda historiska berättelser... Först och kanske vanligast är att använda de historiska berätelserna för att visa organisationens, produktens eller tjänstens ursprung. Ungefär som berättelserna i en familj eller en släkt.

Ett annat sätt att använda de historiska berättelserna är att låta dem visa de värderingar som vi står för i dag och som vi vill bygga vår verksamhet på framöver. Då kan vi, med dagens värderingar som grund, leta efter tidiga signaler från det förflutna som visar att värderingarna redan funnits hos oss. Då kan historiska berättelser användas för att dra oss in i framtiden. En mycket spännande storytellerstrategi i förändringsprocesser. Ett sätt att göra framtiden synlig med hjälp av berättelser från det förflutna.

Storytelling i förändringsprocesser är en väldigt spännande kommunikatonsstrategi.

Ska det vara muntligt eller skriftligt när man använder storytelling i sitt företag?

Det är förstås väldigt starkt om det är muntligt. Att berättandet ingår i det vardagliga......samtalet. Men på vägen till en muntlig företagsfolklore kan man mycket väl mellanlagra berättelserna på papper och intranät. Det litterära och det så kallade folkliga muntliga berättararvet har levt sida vid sida och bekräftat varandra genom århundradena. Selma Lagerlöf, till exempel, hämtade mycket av sitt material från så kallad folklig berättartradition.

Jag, Matts Heijbel, som Corporate Storyteller, tycker att de berättelser som finns i företag och organisationer är precis lika intressanta som de litterära. Alltså precis lika fina som de Selma en gång byggde sin litteratur på. Det folkliga var en gång muntligt och blev skriftligt.

I företag och organisationer vill vi påverka snacket om oss. Snacket är muntligt. Då lyssnar vi in det verkliga berättandet och de verkliga storisarna. Sen skördar och lagrar vi dem på papper eller intra- eller internet.

Men frågan om det ska vara muntligt besvaras därmed med att det förstås är bra om snacket går och om chefer och andra medarbetare använder berättelserna. Det vill vi åstadkomma med Corporate Storytelling.