Uses & Gratifications

Uses and Gratificationsforskningen, eller Användarforskningen, ser på medieforskningen ur aspekten: ”Vad gör publiken med medierna?”. Forskningen ser på publiken, ur ett humanistiskt perspektiv, där människorna är självständiga individer som tänker och handlar medvetet och rationellt och använder medierna just för att tillfredsställa mänskliga behov. I detta fall avses behov i form av information, underhållning, självbekräftelse och social tillhörighet (Gripsrud, 2002, s.66).

Uses and Gratificationsforskningen dominerade forskningen i slutet av 1950-talet, efter en del framsteg från den tidigare synen på medierna som Allsmäktiga. Ett avgörande framsteg som gjorts innan Användarforskningen, var Lazardfeld/Katz Tvåstegshypotes (Gripsrud, 2002, s.74-75), som lyfte fram medierna som mindre mäktig i två avseenden. Det ena var att varje individ gör sina egna val när det gäller media – man kan välja att läsa den ena eller andra texten, eller att inte läsa alls. Som hypotesens andra steg påverkas vi av s.k. opinionsbildare, inflytelserik nära person som ”tolkar” medietexter åt oss (och därmed påverkar hur vi påverkas). (Gripsrud, 2002, s.76)

Med dessa nya insikter fann forskarna att publiken påverkas av medierna i integration med alla övriga intryck som ges i det vardagliga livet, i de primära grupperna (familjen) och i andra sammanhang där man möter människor. Men främst kännetecknas Användarforskningen av enkel psykologi, där vi styrs av behov – från grundläggande behov som att äta och steg för steg upp till behovet av självbekräftelse högst upp i Maslows behovshierarki. I Användarforskningen, utgick man från att människorna är mycket rationella och medvetna om alla medieval som görs och hur det läser ut texternas innebörder. (Gripsrud, 2002, s.74-75)

Även om Användarforskningen var mycket framgångsrik jämfört med tidigare medieforskning finns det anledning att rikta viss kritik mot den. Med forskningens fokus på behov som stabila och individuella behov missar man den socialpsykologiska aspekten, där vi alla relaterar till ett samhälle på något sätt. (Gripsrud, 2002, s.76) Användarforskarna såg människorna som rationella och medvetna i sina medieval, men missade då aspekten att man bara kan välja utifrån det utbud man känner till. Därmed är medierna inte så maktlösa som dessa forskare menade (Gripsrud, 2002, s.)

En annan kritik som riktas mot Användarforskningen berör möjligheten att göra fullvärdiga undersökningar. Då användarforskarna ser på människan som fullt medveten, ställer inte forskarna frågar av den typ som kritiskt kan analyseras utifrån omedveten påverkan av medierna. Och av skälet att man inte ser människan som en del i ett socialt sammanhang finns det svagheter även där vid analyserna (Gripsrud, 2002, s.77) . Oftast använde man sig av kvantitativa enkätundersökningar (Gripsrud, 2002, s.76). Ytterligare en befogad kritik mot Uses and Gratificationsforskningen är att en medietext inte alltid tolkas av textmottagaren såsom sändaren avsåg att texten skulle ha lästs (Gripsrud, 2002, s.84).

Fortfarande har användarforskningen en stor betydelse, och idag när forskning kring medier sker utifrån såväl ett samhällsvetenskapligt som ett humanistiskt perspektiv kan resultaten ge oss en mycket bättre bild av såväl mediernas makt på oss som på hur vi använder media i vår vardag, hur vi påverkar och blir påverkade direkt och på längre sikt. En reflektion jag gör beträffande dagens användarforskning är att den idag har ett betydligt större kommersiellt syfte än tidigare. Det är en ständig jakt efter annonsintäkter och tittare, därför är forskningen kring hur vi använder medierna ett högst aktuellt ämne idag.

Källförteckning:
Bok: Gripsrud, Jostein, (2002) Mediekultur - mediesamhälle, Uddevalla: MediaPrint Uddevalla AB